Sedan 2014 bedriver jag två forskningsprojekt, finansierade av Vetenskapsrådet:
~
Tomes and Textbooks. Teaching Materials between Manuscript and Print 1649-1820
Projektet undersöker tryckta och handskrivna läromedel i undervisningen vid svenska trivialskolor, katedralskolor och gymnasier under perioden 1649–1820. Studien belyser mötet mellan å ena sidan skolans arv av muntlig tradering och manuell textreproduktion, å andra sidan en skriftspråklighet som allt mer påverkades av trycket.
Centrala frågor rör förhållandet mellan det skrivna och det tryckta ordet, hur detta förhållande påverkades av förändringar inom medium och marknad, och vilka följderna blev för bevarandet, reformerandet och framväxten av skilda skolämnen och kunskapsområden.
Den äldre skolan hade sedan antiken förlitat sig på en klassisk kanon av texter och ett lärostoff som förmedlades i ett samspel mellan en muntlig och en handskriftspråklig tradition. I den humanistiskt inriktade skolan hade eleverna traditionellt samlat minnesvärt stoff i handskrivna s.k. thesauri eller florilegier ("skattkammare" eller "blomstersamlingar"). Här fanns minnesvärda citat, fraser och ord, här fanns historiska och mytologiska förebilder och avskräckande exempel, allt organiserat utifrån en humanistisk, retorisk kunskapssyn.
I de tryckta läromedel som fick allt större spridning under tidigmodern tid (ca 1500-1800) kunde emellertid nya ämnen - begynnelsen till de moderna naturvetenskaperna - i nya former presentera nya sätt att organisera och förstå kunskap och kunskapsbildning.
I den tidigmoderna skolan möttes dessa båda läromedelstyper i en smältdegel av skriftmedier. Ett handskriftspråkligt arv utmanades på allvar av det tryckta ordet. Handskrivna gloslistor ersattes med tryckta ordböcker, skolbiblioteken fylldes med avhandlingar och tidskrifter och utantillärningen ställdes mot uppslagsverk och referenslitteratur. Med trycket vidgades möjligheterna att mångfaldiga de visuella avbildningarna av världen. Bokillustrationer och kartor presenterade nya områden; grafikens precision och standardisering ersatte elevernas och lärarnas egna skisser. Trycktekniska landvinningar och andra materiella förutsättningar fick därmed en direkt påverkan på läromedelsproduktionen.
I projektet undersöks kopplingarna mellan läromedlens förutsättningar, form och innehåll i ett historiskt förändringsskede. Detta i Sverige i stort sett outforskade ämne sätts i internationell belysning och jämförs med andra nordeuropeiska områden. På ett generellt plan bidrar projektet till en djupare förståelse av skilda läromedias betydelse för kunskapsbildning i skola och samhälle. Det bidrar också till förståelsen av hur medieskiften påverkar människors kunskapssyn och världsbilder.
~
Formulation and Formation. Identity Configuration in the Rhetorical Practices of Schools ca 1800–1850
I den äldre skolan hade retoriken, eller vältaligheten, utgjort basen i en representativ kultur. Genom skilda retoriska praktiker hade den tidigmoderna lärda skolan (trivialskolor, katedralskolor och gymnasier) kunnat konstruera och inåt och utåt motivera läroståndets plats i samhället och därtill bidra till konfigurerandet av en lärd manlig identitet hos skolgossar och ynglingar.
Under 1700-talet och första hälften av 1800-talet förändrades emellertid retorikens status som såväl estetiskt som kommunikativt ideal i samhället. Många av skolornas retoriska praktiker levde dock kvar - inte bara i den traditionella lärda skolan och dess efterföljare, utan de kom också att plockas upp av nya grupper i de nya skolformer som vann mark under 1800-talets första hälft.
Med utgångspunkt i de stora förändringarna i utbildningsväsendet och det svenska samhället i stort under 1800-talets första hälft studerar projektet hur funktionen och formen i skolornas retoriska praktiker utvecklades: dels i den lärda skolan och dess fortsättning i lärdomsskolan och läroverken, dels i andra grenar i det framväxande skolsystemet.
Genom att jämföra den utåtriktade identitetsorienterade retoriska aktiviteten – till exempel i tal vid skolavslutningar, hemförlovningar och andra ceremoniella sammankomster – i lärdomsskolan med den i till exempel apologistskolor eller flickskolor besvaras frågor kring hur individer socialiserades utifrån varierande konfigurationer av identitetskategorier. Vad utmärkte exemplariska elever i skilda skolformer? Vilka livsbanor förväntades efter skolan? Vilka var skillnaderna mellan hur man framställde pojkars och flickors plats i samhället, familjen, skolan? Hur framställdes skilda stånd eller klasser i förhållande till varandra och till samhället i stort? Hur skulle elever bli medborgare?
Projektet är en del i forskningsprojektet Segregation och integration. Genus, klass och medborgarskap i svenskt undervisningsväsende ca 1800-1850 (Segregation and Integration. Gender, Class and Citizenship in the Swedish Education System ca 1800-1850). Projektet, som bedrivs tillsammans med professor Åsa Karlsson Sjögren, Umeå universitet (projektledare) och fil. dr Esbjörn Larsson, Uppsala universitet, knyter samman tre delstudier kring betydelsen av genus, klass och medborgarskap i samband med utbildningsväsendets utveckling under tiden fram till 1800-talets mitt.